tisdag, maj 12, 2009

12:e maj - Los Angeles och ny adress.

Bor numer pa 1649 Adanac Street, nara Commercial Drive som ar en av de mer "alternativa" gator har i Van-C. Kanns skont att slippa skithuset pa Ontario Street, men saknar folk med samma musiksmak som jag. Bor med paret Jess och CJ, samt en snubbe som heter Corben. Den sistnamnda har jag knappt sett roken av, vet inte mer om honom an att han spelar musik och var en gang i Stockholm och spelade pa Mosebacke. Han verkar vara lite kufig, haller sej for sej sjalv pa sitt rum.
Jess ar singer/songwriter, gor valdigt melankoliska latar och jag tror hon malar en del ocksa. CJ skriver poesi/short stories och gor ocksa musik, myyycket pretentios. De ar bada valdigt... intensiva, fast pa olika satt. Mycket sang och gitarrplink i huset, ibland inte sa valstamt, och oftast mycket dramatiskt... med det menar jag inlevelsefullt och overdrivet. Haha! Bra manniskor, men ingen musik jag skulle lyssna pa vanligtvis!

Skrev i forra inlagget att jag inte ville be chefen om ledig eftersom jag ju knappt jobbat dar en manad ens, men haromveckan kunde jag inte halla mej... Karma to Burn, som jag ju namnt i tidigare inlagg, ska spela pa The Knitting Factory i Los Angeles 21:a maj, vilket ar en torsdag. GAH! Jobbar tisdagar-lordagar, och forsokte inse att jag inte skulle kunna se dom. Men jag kande fan att jag behover ngn slags pepp, det kliar i kroppen efter att resa nanstans, och att se KTB har jag dromt om sa sjukt lange. Sa, efter nagra dagars angst fragade jag till slut Jasmine om hon mojligtvis hade ngn som skulle kunna hoppa in for mej. Hon sa att hon skulle kunna fraga en kompis, att det sakert skulle losa sej. Hon verkade inte ens tycka det var konstigt att jag bad om 3 dagar ledigt! TJOHOOOO! Mailade basisten i KTB och sa att jag formodligen skulle komma ner och se dom, och han svarade att han i sa fall skriver upp mej pa gastlistan. HAHA! Sa jaaaavla schyyysst!
Har bokat flyg fran Seattle till LA 21-24:e maj, stannar nog i Seattle till 25:e. Och idag kollade jag upp livespelningar i LA de dagar jag ar dar, och TORCHE ska spela!!! Wehooo! Sag dom i Minehead i december, hur javla bra som helst. Favorit i repris! De spelar tom 2 dagar i rad pa The Troubadour, sa kanske blir en dubbel i repris. Haha. Hoppas ocksa det ar ngn bra spelning i Seattle sondagkvallen jag kommer vara dar... =D

Mamma och pappa undrade om Vancouver ar en gron stad, sa jag forevigade lite gront och lite rosa haromdan nar jag cyklade. Stang garna av ljudet sa slipper ni mitt snorvlande:

video

Har varit lite opeppad pa Vancouver sista tiden. Kanns nastan som att vara hemma, allt ar liksom plotsligt vardag. Det ar klart att det blir sa nar man jobbar, men kanner anda att det ar ratt svart att komma in i livet har, skaffa sej en umgangeskrets och hitta pa saker. Det blir ju saklart vad man gor det till, men att forsoka skaffa nya polare tar pa krafterna, och jag orkar inte riktigt for tillfallet. Har hort av manga att Vancouver-bor ar ratt stela och svara att lara kanna, och de kanske har ratt? Har traffat en massa folk har, men det blir liksom inte mer an ett "engangs-hang". Tydligen ska Toronto och Montreal vara mycket oppnare och lattare att komma in i, men fan. Det var ju Vancouver jag skulle vara i i ett ar?
Traffade en tjej igar som jobbat pa en gard uppe i Nelson, typ 8 timmar norrut, startat upp en tradgard ute pa landet ngnstans med en annan quinna. Lat hur nice som helst, skulle kanske vara soft att dra ut i naturen nagra manader...? Samtidigt vill jag ju inte slappa jobbet pa salongen, hur grymt som helst!
Weeeeell, mycket tankar som snurrar runt.

I helgen var jag i Squamish med Lisa. Squamish ligger typ 1,5 timme norr om stan, och Lisas bror Micke bor dar med sin kanadensiska fru. Massa natur, hoga hoga berg och fina vatten. At, drack, sov, promenerade och hangde med Lisas familj - pappa och fru kom i sondags fran Sverige. Alla fran Pitea, sa norrlandskan flodade! Haha, borjade nastan snacka som dom efter ett tag... "Man blir som int
se sjalv me de dar mannskorna..." Hahaha.
Hur harligt som heslt, grym familj och gott k
äk. Mycket hockeysnack, men igar spelade Vancouver Canucks sin sista match da de forlorade mot Chicago... kunde inte bry mej mindre, men det ar nog stadssorg har idag!

Sag forresten Yann Tiersen haromveckan, han som gjort filmmusiken till "Amelie fran Montmartre". Hade forvantat mej piano, dragspel och fiol, men istallet hade han med sej ett band. Man horde att det var hans musik, men gillade inte alls sattningen. Det basta han gjorde var nar han korde ett solonummer, filmade det hela. Tyvarr var jag for trott for att fatta att jag holl kameran fel, men ljudet ar ju det som ar viktigast anda:

video

Well gott folk, over and out.

1 kommentar:

Re-volta sa...

å kanylin! jag saknar ditt vel och ditt outtröttliga pepp! skulle behöva lite sånt nu... du, kolla blogg för idag; video med sugarcubes, björk innan hon blev kass och började göra videos med/om igelkottar. chötäm!